16 Augusti
Jag vill att tiden ska gå både fort och långsamt just nu. Känner att det kommer bli lite jobbigare än tänkt att säga hejdå till vissa människor i ens närhet, samtidigt som jag vet att jag har världens största resa framför mig och det längtar jag efter. Hemma i min mysiga lya där jag haft Emma på besök hela kvällen och ätit massor av hembakad kladdkaka och bara pratat. Sofia Karlsson håller mig nu sällskap där hon sjunger Dan Anderssons gamla visor.
Nu har jag precis laddat min kamera inför morgondagen som varit tom på batteri i säkert ett år. Jag har ju en förmåga att spara alla bilder på minneskortet, så nu sitter jag här och går bakåt i tiden. Minns, blir både lycklig och något nostalgisk. Lycklig över alla saker jag upplevt, det som finns framför mig och de fina människorna som fastnat både på minneskortet och hos mig. Att jag får allt detta,det är fint och det är jag väldigt tacksam över.
Imorgon blir det äventyr & present är inslagen.
Kommentarer
Trackback