Jag är hemma, väldigt mycket hemma i dalalandet & det känns alldeles fantastiskt skönt. Efter översvämning i Norrköping med monsunregn så gick inte tåget på 2 dagar och när jag väl skulle iväg strulade allting ändå tills jag kom fram till Borlänge där bussen gick vidare mot Malung. Det infann sig världens lycklighetskänsla av att sitta där på 257,an som så många gånger förut och kolla ut genom fönstret. Alla gånger turen har gått mellan Malung och Falun för olika äventyr och saker att upplevas. Det var sådär supervackert utanför fönstret och man fick tiden att reflektera över saker, vara lite nostalgisk, leta efter små hus & tänka på väldigt bra människor.
Ja, tänk vad en bussresa kan göra! Nu blir det frukost med la familija i ett oerthört fint hus & sen bär det av till sommastugan. väldigt mycket bra.